Stáhtaháldadiddje l ållim mákset sávtsaj åvdås majt urudisá li bårråm Nordlándan. Tjoahkkáj máksin jagen 2022 ålles 2.522 sávtsaj ja lippaj åvdås majt suoddjidum urudisá li gåddåm fylkan. Dát la suláj sæmmi ållo gå vássám jage, ja ælla nav moattes jus buohtastahttá maŋemus 20 jagijda.

139 sávttsaniehke

2022 guohtomájge maŋŋela åhtsin 139 sávttsaniehke Nordlándan buohttidusáv. Åhtsin tjoahkkáj buohttiduvvam 5.058 sávtsaj ja lippaj åvdås. Dájs mávseduvvin buohttidusá 2.522 slihturij åvdås.

Tjoahkkáj vuosedi gasskabåddåsasj lågo buvtadimdoarjjagijs 2022 jages ahte lidjin birrusij 800 sávttsaniehke 178.000 sávtsaj ja lippaj guohtomin Nordlándan åvdep giese.

Birrusij 17 prosenta sávttsaniehkijs fylkan li buohttidusáv åhtsåm. Åhtsin buohttiduvvam 2,8 prosenta ja oadtjun buohttiduvvam 1,4 prosenta divna slihturijs guohtomin fylkan.

Narvijkka bajemusán

Stuorra sieradusá li galla slihtura li urudisájda gåddum, nágina li viek ålov gierddam. Ienemus slihtura buohttiduvvin Narvijkan (218), Hattfjelldalan (623), Sálatvuomen (334), Ránán (310) ja Hemnesan (265).

Gå gæhttjá galla prosenta divna sávtsajs gåddujin guohtomin, de li stuorámus lågo Narvijkan ja Granen.

Albas ja gierkke ienemus sávtsajt gåddi

Albas ienemus sávtsajt gåttij (36 prosenta), vájku unnin binnep gåddujin gå åvdep jage. Gierkke gåttij nubben ienemus sávtsajt (32 prosenta), birrusij sæmmi dásen gå åvdep jage. Gierkke l gåddåm binnep sávtsajt maŋemus jagijt vájku gierkkenálle fylkan la stuoves ja nále ulme lahka.
Biernna gåttij birrusij 12 prosenta. Dá li ænága ma båhti guohtomednamijda soajtádagá. Goasskem gåttij birrusij 9 prosenta ja birrusij 12 prosenta gåddujin urudisás mav ep la vissása mij lij.
 
Jårggålam: Lars Th. Kintel